Blomsterstationen Fjällplatån är nr 11 av Blomsterledens 11 stationer. Övriga stationer hittar du här >
Fjällplatån och toppen av Ansätten är Blomsterledens sista och högsta blomsterstation.
Några arter som trivs här är:
FJÄLLGRÖNA Diapensia lapponica
Fjällgröna är en av fjällens vårblommor. Den blommar i juni med stora vita blommor på ett kort skaft. Den är ca 5 cm hög. Fjällgröna kallas även stormsippa, vilket antyder dess växtplats. Ofta finner man dem på vindblottor där det knappast ligger kvar någon snö under vintern. Den är alltså kraftigt utsatt för uttorkning, slipning av vind och drivsnö och kraftiga växlingar mellan dag- och nattemperaturer. Ofta växer den tillsammans med krypljung. Fjällgrönans läderartade blad ligger tätt tryckta intill varandra i många lager. Luften mellan lagren är stilla även när det blåser hårt. Därför blir avdunstningen liten. När bladen blir några år gamla dör de och faller av och multnar. Mullen fungerar som en tvättsvamp. Vid regn drar den åt sig vatten, som växten använder vid torka.
FJÄLLNÖREL Minuartia biflora
Fjällnörel växer i lösa tuvor och blir knappt 10 cm hög. Blommorna är vita och de smala bladen är ljust gröna. Fjällnörel trivs bäst på grusiga och steniga marker och på vindutsatta platser. Den har setts nära toppröset.
KARTLAV Rhizocárpon geográphicum och VINDLAV Haematómma ventósum
Många lavarter växer på fjällets klippor och stenar. De är ganska svåra att skilja från varandra, Dock är två mycket vanliga och möjliga att lära sig; kartlav och vindlav.
KARTLAV: Den intensivt gulgröna lav som växer på fjällets stenar heter kartlav. Namnet kommer av att det gul-gröna mönstret liknar en karta. På senare år har namnet blivit aktuellt av ett annat skäl. När glaciärer smälter undan, friläggs stenar och på dem kan lavar växa. En tidig erövrare av ny sten är kartlaven. Den växer ut några millimeter per år. Genom att mäta tillväxten per år på en viss plats kan man räkna ut hur länge sen den marken blev isfri. Kartläggning av tid. På Ansätten smälte inlandsisen bort för ca 9 -10 000 år sen.
VINDLAV: Vindlaven heter så för att den alltid växer på stenar som är hårt utsatta för vindar. Vindlaven tål inte snö och därför finns den bara där snön blåser bort. Vindlaven är i fjällen grågrön (ibland gulgrön). Över hela laven finns rundade blodröda ”plättar”. De heter egentligen apothaecier och från dem virvlar sporer som sen kan gro på andra vindsmekta stenar.
KRYPLJUNG Loiseleuria procumbens
Krypljung är en mycket liten buske med ved i stam och grenar. Den ligger tätt tryckt mot marken. Krypljung bildar ofta stora mattor. Den blommar tidigt på sommaren på kalfjällets torra och vindutsatta marker. Blommorna är vackert laxrosa i färgen. Bladen är mästare på att spara vatten. Därför klarar de att växa på torra platser. Titta gärna närmare på blommorna och bladen i en lupp.
Bildgalleri Fjällplatån Toppen
Mer info om Blomsterfjället Ansättens växtrikedom finns hos Föreningen Blomsterleden och på blomsterleden.se
Följ gärna Blomsterfjället Ansätten på Facebook >
