Blomsterstationen Ängen och Vägkanten är nr 2 av Blomsterledens 11 stationer. Övriga stationer hittar du här >
Ängen är en gammal slåtteräng som inte längre brukas.
Några blommor som finns här är:
MIDSOMMARBLOMSTER Geranium sylvaticum
Midsommarblomster kallas också skogsnäva. Den växer allmänt i hela landet och kan bli drygt en halv meter hög. Den trivs här på ängen, men även i björkskogen och på fjällsluttningen. Blommorna är blå-violetta till färgen, men ibland kan man se midsommarblomster med rosa eller vita blommor. När blomningen är över bildas fröställningar som påminner om näbbar. Släktnamnet Geranium betyder trana. När fröna är mogna sprätter de plötsligt iväg vid minsta beröring.
NORDISK STORMHATT Aconitum lycoctonum ssp. lycoctonum
Stormhatten är mycket giftig. 2-4 gram av roten kan döda en människa eller varg! Hela växten är giftig. Giftet heter aconitin. Förr användes giftet mot ohyra. Avkok användes för att tvätta korna. Växten har också kallats lusgräs, lusört, flugrot… Roten torkades och stöttes sen till ett pulver. Pulvret blandades i mjölk och flugor som drack mjölken dog. Stormhatten är en utpräglad högörtsväxt och växer gärna i stora bestånd i björkregionens rika ängsskogar. Den kräver god jordmån och ganska rikligt med grundvatten. På goda växtplatser kan den bli över två meter hög. Stormhattens blommor är blåvioletta och dess blombyggnad är så invecklad att endast stora humlor kommer åt att pollinera och befrukta fröämnena. Stormhattshumlan är specialist på att nå stormhattens nektar. Stormhattshumlan är Jämtlands landskapsinsekt.
RÖLLIKA Achillea millefolium ssp.millefolium
Röllika växer på öppna och torra marker. Även på fjället. Den kan bli 60 cm hög. Röllika är desinficerande och används gärna inom örtmedicinen. Det latinska namnet millefolium betyder tusenbladig. Röllikans blad är fint flikade i mängder av småblad som är svagt håriga och lite vassa i toppen.
SMÖRBOLL Trollius europaeus
Smörbollar blommar på försommaren. De kan bli 70 cm höga. Smörbollar växer på mullrika marker, såsom betesängar, fäbodvallar, men även uppe på fjällsluttningen. Om du tittar försiktigt in i en smörboll kan du få se små flugor. Flugan lägger sina ägg inuti smörbollen. När de blir larver äter de av smörbollens pollen, men inte alla pollen, så det blir pollen över till smörbollens spridning. Eftersom marken inte betas eller slås kommer grövre växter in i ängen. Det gynnar vide, björk, älgört, hundkäx etc. Smörbollar och mindre ängsväxter får svårare att klara sig.
TORTA Cicerbita alpina
Tortan är en av fjällvärldens snabbväxare. Den kan växa 12 cm per dygn och bli upp till 2 meter hög. Den blommar i juli-augusti med blåvioletta blommor. Bladen är stora, tunna och flikiga. Tortan trivs i fuktiga och mullrika fjällbjörkskogar, högörtsängar och videsnår. De långa och ljusa norrlands-nätterna gör att tortan kan växa dygnet runt. Tortan är mycket c-vitaminrik och har förr använts som grönsak av fjällfolket. Man tillagade ”gompa” av renmjölk och hackad torta och fjällsyra. Rätten var utmärkt mot skörbjugg. Tamboskap som kor, får och getter äter gärna torta. Det gör även björnar och älgar. I Norge finns för övrigt ett ordstäv lagt i kossans mun: ”Gje meg kvann og tort, skal jeg mjölke fort.
ÄLGÖRT Filipendula ulmaria
Älgört kan även kallas älggräs. Det är en högvuxen växt som kan bli en och en halv meter hög. Stjälken är hård och grov. Den trivs bäst på fuktiga marker i skogar och gamla ängsmarker. De gulvita blommorna sitter i en tät samling och har en stark doft. Av blommorna kan man göra älgörtssaft.
Bildgalleri Ängen & Vägkanten
Mer info om Blomsterfjället Ansättens växtrikedom finns hos Föreningen Blomsterleden och på blomsterleden.se
Följ gärna Blomsterfjället Ansätten på Facebook >
